Annons
Vidare till vetlandaposten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Per-Ola Nilsson: Så vanns kampen mot dödsdrogen – eller?

Marknaden för fentanyl är närmast stendöd i Sverige. I vår kommer det verkliga testet – då Högsta domstolen prövar ett fall där bland annat en Mullsjöbo miste livet.

Det var höst i Sverige 2017 och elva unga män hittades avlidna. En av dem bodde i Jönköping, andra fanns på platser som Växjö, Hässleholm, Sundsvall, Uppsala och Västerås. Alla hade drogmissbruk i bagaget, flera av dem psykiska problem – och alla dog av att ha använt en nässprej med cyklopropylfentanyl, en kemisk variant av fentanyl.

På tisdagen inleddes en rättegång vid Linköpings tingsrätt. En 25-årig man står åtalad för dråp efter att ha sålt nässprejen till de elva männen. I andra hand yrkar åklagaren på grovt vållande till annans död.

Fentanyl är ett mycket potent smärtstillande medel. Det kan verka 50 gånger starkare än heroin, påverka andningen och leda till andningsstillestånd. De kemiska varianterna, så kallade fentanylanaloger, paketeras ofta som nässprej vilket är extremt vanskligt. Doserna blir olika stora och risken för dödlig överdos är mycket stor.

Kärnan i åtalet mot 25-åringen är att han har blandat preparatet själv i en förrådslokal utan att ha tillräcklig kemisk kunskap. Han har sålt nässprej utan anvisning om innehåll eller dosering. Flaskorna han sålde innehöll olika mängder och halter av substansen. Han ska alltså, enligt åtalet, ha känt till riskerna men varit likgiltig inför om hans kunder levde eller dog.

Rättegången kan bli en slutpunkt på fentanylets historia som dödsbringare i Sverige. Efter att polisen så sent som för några år sedan liknat det vid en epidemi är marknaden för fentanylanaloger i dag närmast stendöd.

2017 blev det svartaste året. Då dog 101 människor i Sverige av fentanylanaloger. 2019 var dödsfallen bara två. Så vitt Folkhälsomyndigheten känner till säljs i dag inga fentanylanaloger på det öppna nätet. En starkt bidragande orsak till att marknaden har undergrävts är de rättsprocesser som har drivits mot försäljare. Det är en stor framgång för polisen.

Det verkliga testet kommer dock i mars, innanför Högsta domstolens portar. I maj 2018 dömdes två bröder för att ha orsakat åtta personers död genom att sälja nässprej med fentanylanaloger till dem. Ett av offren var en 26-årig man som bodde på ett behandlingshem i Mullsjö. I april 2019 fastställde hovrätten tingsrättens dom för grovt vållande till annans död och skärpte straffen till sex års fängelse för den äldre brodern och fyra år för den yngre. Den sistnämnde har överklagat till Högsta domstolen, som alltså meddelat prövningstillstånd.

HD och resten av rättsväsendet ska givetvis stå fri från all form av politisk påverkan och hänsyn. Domstolen har att bedöma om mannen har vållat sina kunders död, inget annat.

Det finns dock alla skäl att hålla andan eftersom en dom i HD blir prejudicerande. Om rätten friar kan det betyda slutet för polisens och Åklagarmyndighetens framgångsrika taktik att dra undan mattan för marknaden genom att ge sig på tillgången och hålla försäljare ansvariga för drogernas effekter.

Det kan öppna dammluckorna igen. Inte bara för fentanylet utan för alla andra dödliga droger som kan blandas till i förrådslokaler och säljas via internet i framtiden.