Annons
Vidare till vetlandaposten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Miljarderna rullar i EU:s kamp mot coronan

Nord mot syd, öst mot väst – och alla mot Bryssel. Oenigheten är stor när EU nu ska påbörja den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen. Trätofrågan är vad den får kosta – och hur pengarna ska ges.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och permanente rådsordföranden Charles Michel har redan lovat vitt och brett om de ekonomiska åtgärder som är på gång.

Förslaget om nästa långtidsbudget håller på att omformuleras samtidigt som ett "återhämtningsinitiativ" med allehanda lån och bidrag ska lanseras.

Minst 1 500 miljarder euro hoppas kommissionen kunna få loss via garantier, investeringar och lån. EU-parlamentet trycker i sin tur på för att få upp siffran till 2 000 miljarder – motsvarande 21 000 miljarder svenska kronor (21 000 000 000 000 kronor).

– Det är helt uppenbart att den ekonomiska kris som vi ser nu är den djupaste som EU någonsin har upplevt. Och det är klart att det kräver att det blir ett ordentligt stöd och åtgärder för att så snart som möjligt, så snart hälsoläget tillåter det, komma tillbaka till en fullt fungerande ekonomi igen, säger svenska EU-kommissionären Ylva Johansson till TT.

Syd vill ha bidrag

Frågan är bara var pengarna ska tas ifrån.

Hårt coronadrabbade länder i Sydeuropa vill ha så mycket som möjligt som bidrag. Det gillas inte i norr där man föredrar att tala om lån.

De nyare medlemsländerna i Östeuropa vill att pengarna flyttas från utlovade miljösatsningar. Det gillas inte av de gamla i väst, som hellre omfördelar från stödet till fattiga regioner.

Resultatet är en infekterad strid som alla gärna skildrar som en risk för hela EU:s överlevnad om inte just de får som de vill.

Framför allt i söder finns en växande ilska över vad man anser vara snålhet från rikare medlemsländer i norr.

– Det är motbjudande med den tyska inställningen till EU. De utmärker sig själva genom sin girighet, trots krisen, fräser till exempel italienske EU-parlamentsledamoten Piernicola Pedicini från Femstjärnerörelsen, enligt nyhetssajten Politico Europe.

Vill ha balans

Tyskland och Nederländerna är främsta målet för kritiken från länder som Italien, Spanien och Portugal. Men även Sverige, Danmark och Österrike ingår bland de länder som ifrågasätts för sin ovilja att öka på EU-budgeten.

Sydländerna har också flankstöd från EU-parlamentet där majoriteten är för en rejält utökad budget.

Det gillas inte av svenske ledamoten Tomas Tobé (M).

– Vi kommer att behöva göra mycket, både i medlemsstaterna och på EU-nivå, men det måste finnas någon form av balans i de förslag som läggs fram. Det är inte rimligt att merparten ska vara bidrag och inte lån. Det kommer dessutom att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden, säger Tobé till TT.

Han hoppas att Sverige tillsammans med Nederländerna, Österrike och Danmark står fast vid att hålla EU-budgeten på motsvarande max 1 procent av EU-ländernas samlade intäkter, BNI.

– Det måste finnas en kraft i detta som håller i när alla bara vill släppa på pengarullningen, säger Tobé.

Beroende av omvärlden

Kollegan Erik Bergkvist (S) tycker å andra sidan att det kan vara värt för Sverige att börja göra en omvärdering, med tanke på hur mycket av den svenska ekonomin som hänger på handel med andra länder, inte minst i EU.

– Vi kan få i gång hjulen i Sverige, men kommer aldrig att vara i närheten av hur det varit om inte också omvärlden fungerar. Väst måste hjälpa öst och nord måste hjälpa syd, säger Bergkvist på en webbriefing inför EU-parlamentets senaste session.

Samma argument används av Ylva Johansson i EU-kommissionen.

– Ju snabbare andra medlemsländer kan komma tillbaka till en fullt fungerande ekonomi, desto bättre går det också för länder som Sverige, säger Johansson till TT.

Wiktor Nummelin/TT