För knappt två veckor sedan gick Folkhälsomyndigheten ut med att ansvariga för äldreomsorgen lokalt får besluta om munskydd och visir i större utsträckning ska användas inom äldrevården som skydd mot covid-19.

Vetlanda kommun vände sig till regionens smittskyddsenhet, som hjälper dem med riktlinjer, och nu finns nya rutiner framtagna. Det handlar om att kommunens vårdpersonal ska börja använda skyddsvisir vid så kallad ansiktsnära kontakt och vård av friska personer.

– Det kan handla om vid tandborstning, rakning, provtagning, eller hjälp vid personlig hygien. Men det viktigaste av allt är att personalen fortsatt ska vara friska när de går till jobbet. Detta innebär inte att man kan jobba även om man är lite förkyld, absolut inte, förklarar Helen Karlsson, medicinskt ansvarig sjuksköterska.

Sköra ska skyddas

Tidigare har visir och munskydd enbart använts vid misstänkt eller bekräftad smitta, och då har syftet med skyddsutrustningen varit att skydda personalen. Men det nya beslutet om att använda visir vid vård av personer som inte uppvisar symtom är just för att skydda brukarna, och framförallt de som bedöms vara sköra eller utsatta på grund av ålder, funktions­nedsättning eller annan sjukdom. Vad som menas med sköra personer är svårt att förklara, menar Helen Karlsson, men fortsätter med att personalen säkert kan identifiera dessa på sina enheter.

– En person som vårdas i sängen, till exempel, och är känslig för infektioner. På en avdelning på ett boende kan man ha visiret på sig under hela morgonarbetet och sedan plocka av sig när man inte längre arbetar med nära vårdarbete. Men inom hemtjänsten blir det individuellt för varje brukare man kommer till, säger Helen Karlsson.

– Även inom funktionshinderomsorgen finns de som är sköra och känsliga för infektioner. Det får varje verksamhet och personalgrupp tillsammans titta på hos vilka brukare det blir aktuellt att använda visiret vid ansiktsnära vård.

Finns tillräckligt med visir

Utöver skyddsvisir gäller fortfarande de basala vårdhygienrutinerna, som god handhygien, handskar och skyddsförkläde, och Helen Karlsson beskriver det som basen i allt arbete.

– Visiren är en extra trygghetsåtgärd som Folkhälsomyndigheten gjort, och det kanske man har gjort då man i Stockholm hade en väldig stor spridning och man vet inte riktigt varför. Men det är viktigt att vi tänker på varför vi använder det.

När det gäller tillgången på skyddsvisir finns det tillräckligt, berättar Helen Karlsson. Förutom att kommunen tillverkar egna visir så har de bland annat fått flera sådana av Hydro, liksom att företag som kommunen köper in skyddsutrustningen av har säkrat upp när efterfrågan ökat.

Hur kommer det sig att man använder skyddsvisir och inte munskydd?

– Vi har diskuterat med smittskydd, och visir minskar risken för en falsk trygghet i och med att du tar på dig ett visir, sedan är du inte och plockar med fingrarna i ansiktet som med ett munskydd, utan visiret är enkelt att plocka av. Sedan tänker jag även det etiska i det, en gammal person som hör dåligt vill gärna se munnen och läpparna när du pratar. Har du på dig ett munskydd blir det helt annorlunda, svarar Helen Karlsson.

Sju personer smittade

I förra veckan skrev tidningen om Socialstyrelsens statistik över antalet smittade och avlidna i covid-19 till och med den 12 maj. Men siffrorna stämde inte överens med kommunens siffror. Anledningen är att Socialstyrelsens statistik gäller alla invånare i kommunen som är 70 år eller äldre, medan kommunens siffror enbart rör sina egna brukare.

Den 12 maj hade totalt 19 personer över 70 år och skrivna på en adress i kommunen insjuknat i covid-19, enligt Socialstyrelsens siffror. Inom kommunens vård- och omsorg är i dagsläget totalt sju personer sjuka i covid-19: en person på ett särskilt boende, tre på kommunens covid-19-enhet på Bäckagården och tre personer inom funktionshinderomsorgen. Socialstyrelsens statistik visar smittläget under hela våren, medan kommunen rapporterar ett nuläge.

Oklart om antalet avlidna

För en vecka sedan hade, enligt Socialstyrelsen, totalt fem personer 70 år eller äldre och folkbokförda i Vetlanda kommun inrapporterats som avlidna i covid-19. I en tidigare artikel uppgavs att de fem dödsfallen kan knytas till kommunens vård- och omsorgsverksamhet. I själva verket är det i nuläget oklart om så är fallet. Kommunen har nämligen inte direkt tillgång till dödsorsaken för de som avlider, och begär inte heller ut den.

– När det gäller dödsfallen är det regionen som är huvudansvarig för att registrera avlidna. Vi har egentligen ingen statistik som vi kan spåra direkt, säger vård- och omsorgschef Marianne Karlsson.

– Det är läkaren som skriver dödsorsaken och dödsbeviset. Regionen har Cosmic som sitt journalsystem, vilket inte kommunens hälso- och sjukvårdspersonal har tillgång till. Den journalen har de i sitt system, och det har vi inte tillgång till för vi använder ett annat journalsystem. Sedan finns det något som heter nationella patientöversikten, där vi efter samtycke från patienten kan få gå in och läsa, förklarar Helen Karlsson.

I Socialstyrelsens statistik framkommer dock att fram till den 12 maj har ingen person på ett särskilt boende i kommunen rapporterats som avliden till följd av covid-19.

Varje vecka redovisar kommunen det aktuella smittoläget inom vård och omsorg till allmänheten, åtminstone så länge siffrorna inte kan härledas till en enskild person. Kommunens kommunikationschef Annelie Jönsson berättar att det betyder att kommunen inte kommer att gå ut med på vilket boende eller inom vilken hemtjänstgrupp det finns fall av covid-19.

– När det gäller det allmänna smittläget i kommunen, hur det ser ut utanför vår egen verksamhet, så är det siffror som vi inte har tillgång till. Det har däremot regionen och de rapporterar dessa varje torsdag via sin hemsida, säger Annelie Jönsson.