I ledaren ”Är våra politiker kameraförnekare?” (12/2) uttryckte ledarsidan att politikerna är oense med verkligheten och expertmyndigheter när det gäller effekten av utökad kameraövervakning på tryggheten i Jönköping. Ledaren hänvisar till vår debattartikel (10/2).

Först vill vi tacka ledarsidan för att fortsätta debatten om de viktiga trygghets- och säkerhetsfrågorna. Vi tror dock att allmänheten har förståelse för att en utökad kamerabevakning på brottsutsatta platser kan hjälpa polisen i dess arbete även om detta sker på bekostnad av den personliga integriteten.

Vi anser att flera kombinerade åtgärder krävs för att minska brottsligheten och skapa trygghet. Vi tror även att polisen kan använda kamerorna som ett effektivt verktyg bland flera i det brottsutredande arbetet, vilket Piza med flera visat i en studie från 2018.

Att övervakningskameror kan användas i det polisära arbetet verkar polisen anse själv. Exempelvis kommer polisen i Stockholm att sätta upp kameror i brottsutsatta områden i Södertälje och Botkyrka, dels för att ge trygghet för medborgarna, dels ger de polisen en utökad förmåga när det gäller bevisföring. De ger dessutom en bättre arbetsmiljö för poliser som arbetar i området (SvD 22/1-19).

I Göteborg resonerar polisen på ett liknande sätt: kameror sätts upp längs med Avenyn med förhoppningen att kunna stävja våldsbrott såsom rån och misshandel (GP 4/11-19). Polisen i Malmö använder kamerabevakning med hjälp av drönare under den särskilda insatsen Rimfrost. Drönarna ska användas av polisen för att förebygga och avbryta brott (Polisen 10/12-19).

Enligt Kronqvist, Nordqvist och Ivert (Malmö universitet, 2019) har kamerabevakningen på och omkring Sevedsplan i södra Sofielund i Malmö haft en störande effekt på den öppna handeln och bruket av narkotika, vilket har lett till att den lokala problembilden generellt sett har förändrats till det bättre. Enligt forskning från Mikael Priks (Stockholms universitet, 2015) har brotten, framförallt rån och fickstölder, på Stockholms innerstads tunnelbanestationer minskat med 25 procent sedan införandet av övervakningskameror.

Det är naturligtvis så att den personliga integriteten är viktig. Men när det gäller kameror som enbart används av polisen i deras brottsbekämpande arbete och som sätts upp på offentliga brottsutsatta platser där flera personer rör sig så tror vi att det finns en acceptans från allmänheten för detta. Det borde vara mer kränkande att bli utsatt för brott som kanske inte kan klaras upp pga. bristande bevisning i form av bild- och videoupptagningar än att vistas i ett, av polisen, kameraövervakat område.

Kent Ly (M)

ledamot, kommunfullmäktige Jönköping

Tommy Nordman (M)

ersättare, kommunfullmäktige Jönköping

SVAR DIREKT

Att polisen har en förhoppning om att kunna stävja brott genom kameror är inte samma sak som att kamerorna fungerar. Hade det sambandet funnits hade ju mängden nya kameror som satts upp sedan 2013 bara i Småland och Västra Götaland förebyggt några hundra brott.

I själva verket har antalet anmälda våldsbrott per 100 000 invånare i Jönköpings län ökat från 687 till 775 stycken mellan 2013 och 2018. Under samma period har kommunerna i Jönköpings län satt upp 32 nya kameror. Det vanligaste våldsbrottet i länet är misshandel och vållande till kroppsskada.

För varje ny kamera har alltså nästan tre fler brott ägt rum, så på så sätt hjälper de säkerligen polisens arbete. Nu är verkligheten dock inte så enkel att fler kameror ger fler brott.

Men enligt forskning av exempelvis Brå ger de ingen eller en liten minskning av brott som stölder men saknar effekt på våldsbrotten, alltså den vanligaste brottstypen här. Det gör det än svårare att se hur nya kameror kommer dämpa utvecklingen.

Vad gäller minskningen av brott i Stockholms tunnelbana skriver Priks att kamerorna minskat antalet brott med tre stycken per månad och station samt flyttat 15 procent av brotten till andra ställen.

Kostnaden för de strax under 500 brott som förebyggdes var 10 miljoner kronor. Detta är alltså så kallade planerade brott. De impulsiva brottstyperna som misshandel påverkas inte alls av kameror enligt Priks, vilket övrig forskning också säger.

Det framstår inte som en särskilt kostnadseffektiv metod, och den kommer knappast rå på de våldsbrott Moderaterna började med att diskutera i sin debattartikel.

Om Ly och Nordman vill lägga miljoner på att förhindra vissa rån och fickstölder men i farten riskera att flytta en del av brotten till andra platser bör man givetvis säga så. Men undvik att formulera det som att kommunen behöver sätta upp kameror för att minska våldsbrotten.

Ledarredaktionen