Hjälp eller stjälp? Det var med den frågeställningen vi inledde reportageserien – och det är med den vi avslutar den. Några enkla svar finns inte.

Fakta: Så kan du hjälpa

SAM-HJÄLP

Har jobbat i Rumänien i 25 år. Stödjer följande projekt:

Ett statligt barnhem, dä..

Fakta: Så kan du hjälpa

SAM-HJÄLP

Har jobbat i Rumänien i 25 år. Stödjer följande projekt:

Ett statligt barnhem, där cirka 40 procent av barnen är romer.

Hjälpsändningar till Targu Mures; kläder, skor, skolmaterial. Bistår ekonomiskt till en matbespisning för barn samt till läxhjälpsprojekt och undervisningsprojekt för vuxna romer.

Skolprojekt i Bacau. Fyra nya skolprogram ska bli verklighet i den rumänska organisationen Voloare Plus regi.

Plusgiro: 90 03 41-9 Swish: 1239003419

Mer info: SAM-hjälps hemsida

ERIKSHJÄLPEN

Verksamma i Rumänien sedan början av 1990-talet. Stödjer fyra organisationer i västra delen av landet, som arbetar inom följande områden:

Inkomstgenererande aktiviteter. Driver odlings- och hantverksprojekt i syfte att hjälpa människor till försörjning.

Skolprojekt. Arbetar aktivt med att få in barnen i skolsystemet, hjälper till med läxläsning.

Identitetshandlingar. Ger papperslösa romer hjälp att få en identitet och komma in det rumänska systemet.

Hälsa. Har bland annat center dit familjer får komma och få tillgång till dusch och tvättmaskin.

Plusgiro: 90 09 28-3 Swish: 1239009283

Mer info: Erikshjälpens hemsida

HJÄRTA TILL HJÄRTA

Började arbeta i Rumänien 1991. Har under hösten inlett projektet Team Roma, där arbetet är koncentrerat till fyra huvudpunkter:

Utbildning. Betalar kringkostnader för ungdomar som läser på gymnasium eller yrkesskolor; alltifrån bussbiljetter till litteratur.

Hälsa. Ung vuxna med minderåriga barn får ekonomiskt bistånd till sjukvård.

Försörjning.

Strukturella problem. Hjälper romer att få en identitet samt att få äganderätt till sin tomtmark, för att förhindra avhysningar och vräkningar.

Plusgiro: 90 07 85-7

Mer info: Hjärta till hjärtas hemsida

FRÄLSNINGSARMÉN

Finns och verkar i över 125 länder, däribland Rumänien.

Har fadderbarnsgrupper i 15 länder på barnhem, dagcenter och förskolor.

Plusgiro: 90 04 80-5

Mer info: Frälsningsarméns hemsida

HOPPETS STJÄRNA

Finns i nordöstra Rumänien.

Genom fadderprojektet ”Helhjärtat för romerna” arbetar man med matpaket, byggmaterial, skolmaterial, folkbokföring och hjälp till självhjälp.

Plusgiro: 90 02 53-6

Mer info: Hoppets stjärnas hemsida

– När de är här, oavsett varför, vill vi visa barmhärtighet. Samtidigt sa vi från början att vi inte ska göra för mycket. Vi ska ge dem mat, kläder och möjlighet att duscha och inför vintern behöver vi ge dem någonstans att bo. Men börjar vi betala deras resor hem eller sjukhusbesök, då flyttar vi bara problemet hit, säger Christer Tornberg, samordnare för Kyrkhjälpen i Jönköping.

Gör man inte det med de andra insatserna också?

– Jo, jag förstår ju att fler kommer hit när vi gör det här. Men vad är alternativet? Att de ska fryser ihjäl? Att vi skjutsar hem dem? Den enskilda människan som sitter här med sin burk, behöver jag visa kärlek.

Regeringens tidigare nationella hemlöshetssamordnare Michael Anefur ser i likhet med Christer Tornberg frågan ur två perspektiv; kortsiktig och långsiktig hjälp.

– Jag tycker inte att man kan sätta dem mot varandra. De som säger att det bara finns ett rätt i allting, de har oftast fel. Och det är lika fel att säga att man alltid ska ge, som att man aldrig ska ge. Det här är mer komplext än så, säger han.

Men för de hjälporganisationer som sedan många år tillbaka arbetar på plats i Rumänien, är det den långsiktiga hjälpen som ses som den rätta. SAM-hjälps Marianne Sandqvist, som var i Rumänien samtidigt som Jönköpings-Posten, förklarar varför.

– Som hjälporganisation måste vi se problemet i sin helhet. Vi vill vara med och förändra och då förändrar vi ingenting genom att ge pengar i muggen.

Men det finns ju en stor konflikt i att gå förbi en människa som ber om hjälp.

– Jag kan inte heller hårdhudad bara gå förbi, men jag ser ju tydligt konsekvenserna av att jag ger och de är inte bra. När jag vet detta, då måste jag ta ansvar för mina egna handlingar.

Vilka är de konsekvenserna?

– Jag ger fel signaler om jag ger pengar och jag skapar ett beroende och en förhoppning hos den här människan om att det är så här det är. Får jag 20 kronor i dag så hoppas jag ju att jag får det i morgon också. Jag skapar en förväntan som jag inte är kapabel att ro i land. Dessutom blir det motsägelsefullt, för är man i Sverige och tigger kan man inte samtidigt vara på plats i Rumänien och ta hand som sina barn och långsiktigt skapa förutsättningar för förändring.

Som konkret exempel ställer Marianne Sandqvist sig mycket tveksam till diskussionen om att Jönköpings kommun ska gå in med en halv miljon kronor för att finansiera det vinterboende för romer som Kyrkhjälpen vill skapa.

– Tänk om man i stället skulle lägga de pengarna på att hjälpa romerna i Rumänien. Där skulle de betyda jättemycket, här räcker de bara till att ge 30 personer tack över huvudet. Jag menar att det är vår skyldighet att ta reda på hur vi hjälper bäst.

Rickard Klerfors, biståndsansvarig på hjälporganisationen Hjärta till hjärta, talar också om behovet av att vara strukturerad och långsiktig i sin hjälp.

– Det finns faktiskt mycket som går att göra när det gäller att åstadkomma förändring för romer som lever i fattigdom och utanförskap.

Framför allt, menar han, handlar det om att hjälpa dem till en försörjning på hemmaplan. Han nämner traditionella yrken och kunskaper som går tillbaka i generationer, som att fläta korgar och andra typer av hantverk, och förklarar att Hjärta till hjärta därför arbetar med att starta företag som anställer romer som får arbeta med detta under organiserade former. De får då en officiellt rumänsk anställning, får lön, pensions- och sjukförsäkring.

– Om ett antal av de här människorna börjar få inkomster, lyfter det hela samhället. Det ger en tro på att det kan bli bättre även hemma i Rumänien, att det faktiskt går att få till en positiv utveckling. Kan man bara vända på den känslan är det värt mycket.

Inför frågan om vilka hjälpinsatser vi bör göra här i Sverige, uttrycker Rickard Klerfors en viss kluvenhet. Vi måste behandla dem som kommer hit med värdighet. Samtidigt ger han själv inte pengar till de tiggare som kommer hit.

– På ett sätt är det absolut inte fel att ge pengar, men om vi kan är det bättre att ge en mer långsiktig hjälp. Först då kan vi bryta mönstret med att de här människorna måste leva för stunden och i underställdhet.

Jessica Albertson, programkoordinator för Erikshjälpens projekt i östra Europa, resonerar på liknande sätt. Hon vill också flytta fokuset från pengar.

– När man pratar om romerna tenderar det att handlar mycket om pengar, ska man ge eller ska man inte ge? Den här frågan är mycket större än så. Att behandla dem som kommer hit med värdighet och respekt kan också handla om att se dem i ögonen, hälsa på dem och se dem för de människor de är.