Där skriver hon att man lagt märke till att barn som fastar blir extra trötta under skoldagen och har svårt att fokusera på lektionerna. Hon påpekar också att det enligt skollagen är skolplikt i Sverige, vilket innebär att alla elever ska vara i skolan, men också att eleverna ska ha förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen.

Jag tycker det är bra att skolchefen tydliggör för de som är nya i vårt samhälle hur skolan ska fungera. Likväl får jag berättat för mig av mitt barn på lågstadiet att en kompis i klassen fastar, och inte får äta eller dricka. Mitt barn tycker synd om honom.

Det finns ytterligare religiösa/kulturella omständigheter som skaver och som strukturellt missgynnar vissa elever.

Vid en idrottslektion med mycket löpning utomhus var flera flickor klädda i åtsittande sjal och långa klänningar. Träningsoverall under. Eftersom detta var en väldigt varm försommardag blev det ordentligt svettigt, men speciellt för dessa elever. Förutom inskränkningen av rörelseomfånget märktes det tydligt hur krafterna sinade i förtid hos dem jämfört med kamraterna. Är det en funktionell klädsel som ger likvärdiga förutsättningar att utöva idrott?

Principiellt kan man också fråga sig om det är rimligt att flickor som inte ens är könsmogna inte får gå med fritt hår, bara ben och armar – ens i skolan. En frihet som dessutom är självklar för varje pojke.

Annons

Jag vet inte hur kommunen ser på detta. Vilken är skolans roll när det gäller barns rättigheter och integration i samhället?

Det hade varit intressant att höra skolchefens kommentar.

Förälder (Vetlanda)