Under tre dagar har Mia och Lawrence Heathman besök av veterinären Michylla Seal från Australien som har med sig embryon från sitt hemland. Det handlar om en renrasig linje som från början kommer från dorperfårets ursprungsland Sydafrika.

— I dag finns det bara fyra linjer i Sverige och det börjar bli tajt med aveln, detta blir en femte vilket behövs eftersom intresset för dorper ökar hela tiden, säger Mia Heathman.

Även vit dorper

Totalt läggs embryon in på 110 tackor, varav de allra flesta är Kulla gårds egna. En annan fåruppfödare passar också på att operera 19 av sina tackor av vit dorper.

— Så vi räddar också vit dorper i Sverige, säger Heathman.

Bygga avelsbas

Till nästa höst hoppas paret kunna sälja både tackor och baggar. Målet är att bygga upp en stjärnbesättning som kan fungera som bas för aveln med dorper i både Sverige och övriga Europa.

Annons

Nyligen blev Kulla gård godkänd som förvaringsplats för import och export av semin och embryon.

— Så i stället för att ta embryon från Australien så tas de härifrån.

Med titthål

Embryona förs in i tackorna genom ett titthålsingrepp medan de är bedövade med både lugnande och smärtstillande. De ligger i ryggläge i specialtillverkade stolar, så kallade craddles, som paret Heathman tagit fram i samarbete med Vetlanda svets och metall.

— De är vakna under ingreppet, direkt efteråt är de på benen och kan gå och äta som vanligt, säger Mia Heathman.

Dorper är en köttras som enligt Mia Heathman är världskänd för sitt milda och möra kött.

Fåren är små när de föds men växer snabbt, de är dessutom brunstiga året om vilket gör att ett dorperfår kan lamma två gånger om året. Rasen fäller också sin päls själv och behöver därför inte klippas.

— Korsar man dorper med andra raser som suffolk och texel kan man få helt underbara skinn, de blir svartvita nästan dalmatinerlika, säger Mia Heathman.

Paret föder även upp Gotlandsfår och genom att korsa de båda raserna anser man sig få fram både bra skinn och köttdjur.

Nye