Saknade behöriga lärare i landets skolor räknas i tiotusental. Tidigare har Skolverket beräknat att det kommer att fattas 80 000 stycken år 2031. Taktiken att öppna fler platser på lärarutbildningarna har inte fungerat. Det har gått käpprätt åt skogen.

Avhoppen från utbildningarna är massiva. Som exempel slutar nära en tredjedel av studenterna på ämneslärarprogrammen redan under den första terminen. Vid termin sex har varannan student försvunnit. Det visar att det är avsevärt mycket knepigare att klara utbildningen än att komma in på den. Och det är inte undra på.

För att kunna fylla tillräckligt med stolar på utbildningarna har trösklarna för att komma in inte bara sänkts utan grävts ned i berggrunden. Det finns exempel på lärarstudenter som kommit in via högskoleprov med så lågt resultat som 0.1 av 2.0. Det räcker med lägsta godkända gymnasiebetyg (E) i de kurser som behövs för att komma in, inklusive det eller de ämnen man ska undervisa i.

Att det finns ett tydligt samband mellan låga antagningspoäng och hög andel avhopp behöver man knappast något gymnasiebetyg i matte för att räkna ut. Ju svagare poäng, desto större risk för avhopp. Studenter kommer in, märker att de inte klarar utbildningen och/eller börjar tvivla på att de kommer att klara jobbet – och hoppar av.

Att ta in drösvis med studenter till utbildningar de inte klarar är slöseri med studenternas tid och skattebetalarnas pengar. Svaga studenter sänker kvaliteten på utbildningen. Obefintliga antagningskrav kan knappast heller locka de potentiellt bästa blivande lärarna till utbildningarna, eftersom det signalerar att det i princip inte finns någon förväntan på studenterna.

Annons

För det kan självklart inte vara rimligt att den som nätt och jämnt klarar godkänt några år senare kan undervisa elever i ett ämne som den har begränsade kunskaper i och förmodligen ett obefintligt engagemang för. Läraryrket är oändligt mycket viktigare än så.

Det har man förstått på Jönköping University (JU). Tidningen berättade tidigare i veckan att Högskolan för lärande och kommunikation vid JU börjat använda sig av ett antagningsprov. Där ingår en personlig intervju och ett skriftligt test. Den som inte klarar det anses inte behörig.

Över hälften av de sökande i höst valde själva att inte gå vidare med sin ansökan – och de tidiga avhoppen har minskat drastiskt. Från 34 till 16 procent mellan 2011 och 2016 och därefter ned till 7 procent 2018.

Weronica Ader, programansvarig för ämneslärarprogrammet, berättar i intervjun att antagningsproven tar mycket tid och kraft, men att det är värt besväret. "Vi behöver inte fler sökande, vi behöver fler motiverade sökande", konstaterar hon. Så borde fler lärosäten tänka.

I förra veckan meddelade regeringen att den kommit överens med stödpartierna C och L om att utreda en förändring av lärarutbildningen med syfte att stärka läraryrket. Ett spår är att hitta fler vägar in i yrket, som att akademiker kan få legitimation efter en kortare pedagogisk påbyggnadsutbildning. Ett annat spår är att skärpa antagningskraven.

Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, föreslår minst betyget C i svenska samt, för ämneslärarutbildningen, i de ämnen man ska undervisa i som krav (DN 18/10). Förhoppningsvis räcker ingen upp handen om vi frågar om någon tycker att det är orimligt.

Kraven på blivande lärare måste skärpas. Att det ger resultat är utbildningen vid JU ett tydligt bevis på.

I väntan på att regeringens utredare ska tänka färdigt kunde fler lärosäten med fördel följa exemplet från Jönköping.

Relaterat: Avhoppen bland lärarstudenter har mer än halverats på JU