Musikbranschens enorma svenska framgångar. Spelbranschens export. Turistintäkter från festivaler och evenemang.

FAKTA: Kulturting i Vetlanda

Kulturekonomen Tobias Nielsén besöker Vetlanda museum och berättar om att göra världen kl..

FAKTA: Kulturting i Vetlanda

Kulturekonomen Tobias Nielsén besöker Vetlanda museum och berättar om att göra världen klokare och roligare. Dessutom minimässa om kultur och musik av Calle Nilsson den 12 november.

Kulturens olika värden och effekter har de senaste åren lyfts fram. Kultur och den kreativa sektorn som framgångsformel för att bland annat bidra till mer innovativa företag, till trevligare och mer spännande platser samt ökad turism.

Bevisen och exemplen har varit många – men ett frågetecken har blivit allt tydligare. Är detta något som bara sker i en storstad? Måste man gå till Stockholm, Göteborg eller Malmö, eller för den delen New York, Berlin eller London, för att se dessa resultat? Eller om man själv vill arbeta med konst, musik, datorspel, litteratur eller teater?

Jag har varit med i hållit i mätningar som visar att två av tre av alla sysselsatta i kulturella och kreativa sektorn finns i Sveriges huvudstadsregion. Jag flyttade själv dit från Småland som 19-åring för att jag ville skriva i de större tidningarna, och många har gjort som jag. Stockholm får sin drivkraft av inflyttade.

Detta gäller inte bara Sverige, utan europeiska mätningar visar liknande resultat. Och det finns inte bara flest med ”kreativa yrken” i storstaden för att flest bor i dessa områden, utan det är också så att andelen är större i relativa termer, det vill säga att det i Stockholm finns fler som arbetar med musik per invånare än till exempel i Eksjö.

Dessa kluster är ofta tydligt kopplade till mer tätbefolkade områden. Några undantag finns och har framför allt funnits då den tillverkande sektorn var viktigare för Sverige. Hur man lyckats att förnya sig är en annan sak, om man tänker att Glasriket är ett exempel på ett – tidigare – framgångsrikt kluster.

Så finns det någon roll för alla småstäder och kommuner – som faktiskt utgör den största delen av Sverige?

Mitt svar är: absolut.

Det är inte bara storstaden som kan fungera som grund för kulturens olika värden och effekter. Tvärtom, och frågan är viktig. Den handlar om jobb och hopp, om att både kunna ha råd och ha kul, och om identitet och demokrati.

Kreativitet, talang och historier finns överallt. Icehotel i Jukkasjärvi – hotell på natten, konsthall på dagen – är förstås ett lysande exempel, men det finns många andra spännande organisationer och personer, både konstnärligt och kommersiellt framgångsrika.

Låt mig gå igenom några av de värden och effekter som det här handlar om.

Annons

För det första kulturens inneboende värden. Dessa handlar om att få förståelse för omvärlden, om identitet, om att både utmanas och ryckas med. Tänk dig en bok som förändrar ditt sätt tänka. Tänk dig en film som får dig att glömma tiden. Eller för att låna från Astrid Lindgrens citat: bra litteratur ger människan en plats i världen och världen en plats i människan.

För det andra så bidrar kultur till att man trivs och tycker om en plats. Att något händer. Både i det lilla och kontinuerliga, att det finns en bio med nya filmer, och på djupet, att platsen står för något.

För det tredje så kan kultur locka turister och andra besökare, inte minst genom evenemang. Det innebär nästan alltid intäkter för andra verksamheter också: bensinstationen, korvkiosken, klädbutiken, hotellet och godisaffären.

Vi måste också lägga till företagande. Den kulturella och kreativa ekonomin bidrar till tre till fem procent av Sveriges BNP, beroende på hur man räknar. Här hittar vi bland annat företag för att skapa musik, teatrar och datorspelsföretag.

Det går inte att komma ifrån att den kreativa ekonomin dras till storstaden, men det finns digitala, prisbelönta animationsföretag ute på landsbygden i Söderhamn och internationella låtskrivare som pendlar mellan Örebro och Los Angeles.

Med detta sagt är det viktigt att ha rätt förväntningar. När jag diskuterade frågan med Charlotta Mellander vid Internationella handelshögskolan i Jönköping så menar hon att det finns en koppling mellan kultur och ekonomisk tillväxt, men däremot inte vad som kommer först. Är det så att kultur får platsen att växa eller investerar platser som växer mer i kultur?

“Stadsutveckling har ingen ‘silver bullet’, det vill säga en enskild typ av investering, utan det är en hagelskur och hårt arbete på många olika typer av plan”, menar hon.

Dessutom så kostar också en viss typ av kultur. Här hittar vi bibliotek, Kulturskolan och offentligt finansierade museer och teatrar. De behövs också. De utgör grunden för den kreativa ekonomin och samspelet mellan olika kulturformer är viktigt.

Utan Mikael Persbrandts teaterutbildning och erfarenhet från fria teatergrupper med offentligt stöd, ingen kommersiellt framgångsrik filmskådespelare. De offentliga institutionerna står för en stabilitet och skapar möjligheter som vinstinriktade kalkyler inte tillåter.

Kultur bidrar till enorma värden, på olika sätt. Men kreativitet går inte att planera fram. Kreativitet kommer nästan alltid från det oetablerade, från utkanten.

Däremot kan man främja miljöer som bidrar till goda förutsättningar. Det är detta som småstaden behöver göra, med den samlade summeringen av olika värden och på lång sikt.