Regeringen har bett Statskontoret att granska Jordbruksverkets ekonomi. Granskningen visar att verkets omställning till nya EU-bidragen 2014 kostar 600 miljoner kronor. Största delen gäller IT. Det är dubbelt så dyrt än man trodde från början. En fördyring som Jordbruksverket måste ta inom sin budgetram.

Besparingar har gjorts och mer återstår, konstaterar Statskontoret. Något som har drabbat Jordbruksverkets stöd och rådgivning. Rapporten varnar dock för konsekvenser på sikt av stora besparingar på annan verksamhet till förmån för hanteringen av EU-stöd.

Oklart om det lönar sig

Två stora orsaker pekas ut. Besked från EU om stödens utformning var sena redan från början och sedan har Jordbruksverket tappat kontrollen över delar av det stora arbetet med att ställa om till de nya bidragen. Det gjorde att myndigheten blev alldeles för beroende av konsulter.

Statskontoret kan inte ens bedöma om all dyr utveckling av IT-stöd verkligen kommer att löna sig via snabbare handläggning. Närmaste åren tillkommer dessutom kostnad för amorteringar och förvaltning av själva systemet.

Annons

Verkets interna revision har varit för passiv och inte granskat detta, kritiserar man i rapporten.

Drabbade av allt detta är lantbrukare och andra som fått vänta på sena bidrag och fått mindre stöd och rådgivning.

Till nästa period för EU:s jordbruksbidrag (efter 2021) måste Jordbruksverket försöka minska utvecklingskostnaderna, uppmanar Statskontoret och föreslår att nyttan av varje insats måste ställas mot kostnaden.

Jordbruksverkets generaldirektör Leif Denneberg håller med om Statskontorets analys och slutsatser som liknar deras egna. Åtgärder pågår enligt

Bara en procent

Men ju krångligare regler för EU-bidrag, desto dyrare blir de att hantera. I ett uttalande påpekar han också att EU-bidragen är hela 72 miljarder kronor 2014-2020.

”Utvecklingskostnaderna motsvarar mindre än en procent av det totala beloppet som betalas ut”, skriver Leif Denneberg i pressmeddelandet.