Jessica Eriksson är kommunikationspedagog på Sundstagymnasiet i Karlstad. Hela skolan är fylld av bilder som talar om vilka verksamheter som finns där. Det blir inte bara lätt för eleverna på särgymnasiet att hitta, även nyanlända som inte behärskar det svenska språket har hjälp av bilderna.

När Jessica Eriksson på tisdagen var inbjuden till Njudungsgymnasiet för att prata bildkommunikation, satt bland annat SFI-lärare, personal på Gröna huset, speciallärare och personal inom funktionshindersomsorgen i bänkarna.

Lite som rebusar

Jessica gav exempel på alla de hjälpmedel som finns för att kommunicera med bilder. Bland annat talade hon om Bliss där bilderna är detsamma i hela världen.

— Bilder är ju ett internationellt språk, något som alla förstår, säger hon.

Bilderna är indelade i personligt pronomen, adjektiv, verb och substantiv. Pekar man på en bild som betyder ledsen, pekar man på symbolen motsatt, om man vill berätta att man är glad.

Svårhanterlig kran

Annons

Hon tog också upp samtalsmattan som ett utvärderingsbetyg, exempelvis vid utvecklingssamtal i skolan. Den som gör utvärderingen måste vara noga med att inte ställa ledande frågor. Jessica tar exemplet med eleven som valde symbolen tummen ner när skolmatsalen skulle utvärderas.

— Borde eleven äta i personalmatsalen istället? Pedagogen valde att bena ut problemet och dyka djupare ner.

Det visade sig att det varken var köerna eller volymen som var besvärande, utan att det var svårt att hantera dryckeskranen.

— Så istället för att flytta eleven så fick den äta kvar i skolmatsalen och man ställde dit en tillbringare istället. Det är viktigt att gå vidare, att inte nöja sig med att det var fel, säger hon.

En riskgrupp

Just detta med att kommunicera saker som är fel är viktigt. Gruppen människor som inte kan kommunicera med tal är en riskgrupp när det gäller utsatthet för hot, våld och övergrepp. Ett helt nytt bildstöd, Bildsamt, har tagits fram av organisationen DART för att människor genom bilder ska kommunicera om de utsätts för detta.

Initiativtagare till dagen var Ingrid Broqvist, Vetlanda lärcentrum. Hon jobbar med lärvux och använder bildkommunikation i undervisningen. Det gör också många lärare på SFI, framförallt med dem som precis kommit till landet och ska lära sig svenska. Tack vare ny teknik med appar till mobiltelefoner och läsplattor, har bildkommunikationen blivit mer lättåtkomlig.

— Bildkommunikation har formligen exploderat de senaste fem åren, säger Jessica som jobbat med ämnet i tio år.