Jo, det förstås, jag kunde ju hyra in mig i en garderob någonstans, eventuellt bo växelvis hos barnen.

Man kan ju fundera hur politikerna tänker. Och om de gör det, var finns omtanken om fattigpensionärerna? Jodå, pensionen ska höjas med ett par tre hundra kronor i månaden sägs det, garantipensionen kanske justeras och bostadstillägget ses över. Men hallå! Allt annat? Det är småpengar ni snackar om. Har ni politiker ingen förståelse för att med stigande ålder följer sviktande hälsa och merutgifter?

VAD KOSTAR INTE en rollator för utomhusbruk, ortopediska skor, hemtjänst, färdtjänst, fotvård, frisör, nya glasögon, tandläkare, mediciner, sjukvård?

Årskort i kollektivtrafiken kan gå på närmare 7 000 kronor. Samma pris för färdtjänsten.

Medan ni själva hälsar på släkten, firar högtidsdagar och julhelger så undrar fattigpensionären varifrån pengarna ska tas till den enklaste julklappen eller presenten.

Dessutom kan pensionären ge sig den på att när presenten ska köpas då sätter tandvärken igång, nya glasögon är ett måste, fötterna har värkt länge nog och ortopediska skoinlägg behövs.

JISSES NI, POLITIKER har inte en susning om hur livet ter sig för den som i stort sett inget har.

Även den mest fattige pensionär drömmer om fotvård och massage, åka bort något dygn och få en guldkant i tillvaron. Men så knackar verkligheten krasst på och den flyktiga, flärdfulla tanken på dagens lunch blir plötsligt – som så mycket annat – en utopi.

Annons

Som ni förstår, kära politiker, den där sången Thore Skogman sjöng för en oherrans massa år sedan: "När man är en glad pensionär, då har man glada dagar, som oss behagar" det stämmer liksom inte längre.

Greta Thorén

Medlem i pensionärer i gula västar

LÄS MER: Hon veckohandlar för 300 kronor

LÄS MER: De tar strid för fattigpensionärerna