71 200. Det är glappet mellan antalet prover för corona som Sverige har kapacitet att analysera varje vecka och hur många tester som utförs. Det är inget annat än ett stort misslyckande. Vem kan väljarna hålla ansvarig? Inte oss, verkar regeringens svar vara.

Förra veckan utfördes 28 800 tester för pågående infektion med det nya coronaviruset, enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Det var fyra tusen färre än föregående vecka. Socialminister Lena Hallengren (S) spekulerade i att förra veckans långhelg bidrog till den lägre siffran. Hon kan givetvis ha en poäng.

Enligt rörelsedata från Telia har ”en massiv ökning” av resor skett under Kristi himmelfärdsveckan jämfört med veckan före. Men just det faktumet säger mer om hur tam regeringens strategi att få folk till testbåsen är. Danmark testade nästan 70 000 personer förra veckan.

Och faktumet säger något större: Efter en rad besvikelser har folk börjat tackla av i uppslutningen kring den svenska coronastrategin. Danmark har i skrivande stund 563 dödsfall av covid-19. Finland har 307 dödsfall. Den gångna helgen uppvisade länderna två dagar i rad utan nya registrerade dödsfall. I Norge är antalet dödsfall 235, och på Island blott tio. I Sverige noterades under måndagen 96 nya dödsfall, för en totalsumma på 4 125 döda.

Ledarsidan har upprepade gånger påtalat svårigheten i att jämföra dödstal rakt av. Men oavsett metod för jämförelse så sticker Sverige ut. Och det har direkt bäring på människors vilja att tro på regeringens vägval.

Likaså gör den höga smittspridningen och dödligheten på landets äldreboenden att tilliten svajar inom stora risk- och yrkesgrupper. Att 338 anställda på Akademiska sjukhuset i Uppsala smittats, varav över hundra stycken fall är från avdelningar som inte arbetar med infektioner, tär också på förtroendet bland vårdpersonalen i hela landet.

Alla dessa misslyckanden ligger på socialministerns bord. Beskedet om det stora glappet mellan testkapaciteten och faktiskt antal testade lägger sten på Hallengrens börda. I Ekots lördagsintervju (23/5) medgav ministern att hon varit naiv inför hur många tester som tas.

Det är en kraftig underdrift. 6 maj sa hon till SVT Agenda att 100 000 personer skulle testas varje vecka. Det var en månad efter att Folkhälsomyndigheten gett besked om att den mängden prover kunde hanteras, vilket var en tidigare flaskhals för regionerna.

I lördagsintervjun upprepade Hallengren sitt mantra: Kan regeringen göra mer så vill vi det. Hon sa att de ”samlar gärna aktörer, vi samarbetar, vi kan gärna samordna om det behövs”. Det låter ju bra. I verkligheten verkar inte det ske.

I Folkhälsomyndighetens senaste strategi publicerad 5 maj beskrivs ”oklarheter i ansvarsfördelningen” som en riskfaktor vid utökad testkapacitet. Även regeringens testkoordinator Harriet Wallberg, tillsatt 8 maj, har identifierat ansvarsfördelningen som en hämsko. Hur kan socialministern tro att det löser sig genom att erbjuda samarbete?

Det har gått tre månader sedan diskussionen om storskalig provtagning i Sverige började. Jämfört med Sydkorea, ett av få länder som med hjälp av masstestning framgångsrikt tryckt ner smittspridningen, framstår vi som tafatt. I Sydkorea testades 300 000 redan i mitten av mars. Fram till i söndags hade Sverige testat ungefär 238 000.

Att regeringen förlitar sig på en mer öppen strategi än de flesta andra länder samtidigt som den inte klarar av att skala upp testkapaciteten som ligger till grund för strategin är det stora misslyckandet. På flera kritiska områden för den svenska strategin har socialministern misslyckats. Hur många fler hallengrenare tål Sverige?