Kontakter med primärvården som sker via digitala hjälpmedel har ökat kraftigt under coronautbrottet, rapporterar Region Jönköpings län. Tidigare har mellan 150 och 200 ärenden per vecka varit normalt. Sedan vecka 12 har snittet legat kring 1 200 ärenden. Besöken sker dessutom inte bara via den länsgemensamma appen Bra liv nära. Även digitala kontakter med enskilda vårdcentraler, som tidigare knappt förekom alls, står för en betydande del av ökningen.

Tidningen har tidigare rapporterat att länets vårdcentraler fick snabbutbildas i digital sjukvård för att undvika spridning av coronaviruset i samband med vårdbesök. Det uttrycktes som att en omställning som skulle ha tagit ett år fick göras på tio dagar.

I dessa tider finns det förstås människor som tänker till en gång extra om det är rimligt att besöka en vårdcentral om man har symtom, men det lär inte vara hela förklaringen bakom uppgången. Två troliga huvudorsaker är lätta att föreställa sig – dels förstås den snabba intrimningen av rutiner, dels att man för första gången inte bara nöjt sig med att ha ett digitalt alternativ i bakfickan. I stället har man aktivt styrt patientflödet till digital kontakt utan att patienten själv efterfrågat det.

Det här är glädjande inför framtiden som kommer efter corona. Digitalisering är en ödesfråga för sjukvården av flera skäl. En demografisk förändring med en ökad andel äldre leder till ökade behov utan att skatteunderlaget ökar i motsvarande grad. Då gäller det att klara av så mycket som möjligt på effektivast möjliga vis.

Det finns också en växande grupp som ser det som självklart att kunna få digital kontakt med sin läkare eller vårdcentral på samma sätt som man får kontakt med sin försäkringsrådgivare eller banktjänsteman. Kontakten måste motsvara denna grupps rimliga förväntan på smidighet och kvalitet.

Hittills har denna efterfrågan främst fångats upp av de privata nätläkarföretagen. Länsborna gjorde förra året över 23 000 besök hos nätläkare. Det kostade regionen elva miljoner kronor, mycket på grund av att vårdgivarna etablerat sig i regioner utan patientavgift, vilket innebär att hemregionen får stå för hela kostnaden.

Finansieringen är en av flera negativa sidoeffekter av nätläkarmottagningarnas framväxt som kvarstår att få bukt med, men som ledarsidan flera gånger har påpekat vore det ett misstag att blunda för såväl nätläkarnas fördelar som den patientefterfrågan de har fångat upp. Nätläkarna kommer tids nog att få sin naturliga plats i vårdkedjan. Om den blir stor eller liten beror till stor del på hur duktig den traditionella primärvården blir på digitala vårdmöten.

Primärvården i länet måste bygga vidare på sin framgång. Det nya normala måste bli att digital vårdkontakt är det givna förstahandsvalet i vissa situationer.