Det lär inte bli några ”Fy fan vad vi är bra!”-ramsor i början av juni. På Gotland skjuts utspringet upp till augusti. I Stockholm län och Göteborgsregionen har det beslutats att alla former av studentfirande ställs in. Även i Jönköping och många andra kommuner lutar det åt samma håll. Det kommer efter att Skolverket avrått från ”traditionellt firande”. Oerhört trist, men i sig rätt enkel matematik.

Saker som baler, mösspåtagning och utspring samlar fler än 50 personer. Därför ska det på inget sätt uppmuntras eller hållas för sannolikt att de ska genomföras. Rekommendationer om storleken på allmänna sammankomster sträcker sig till åtminstone någon gång i juni.

Samtidigt är det viktigt att förstå var besluten, och ansvaret, ligger. ”Hade jag varit rektor hade jag avblåst studentfirandet,” sade exempelvis Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson när rekommendationerna om studentfiranden gick ut.

Men det är inte hos tjänstemän på kommunal eller nationell nivå som beslutskapacitet eller ansvarsutkrävande ska spåras. Rektorer, poliser och myndighetschefer styrs av politiska beslut. Makthavare måste kliva fram och ta det ansvar att fatta beslut som väljarna gett dem. Skolor och förvaltningar ska inte lämnas ensamma med att behöva stryka höjdpunkten på flera års plugg.

Studenten är en av livets tydligaste brytpunkter, och för många är den ljus. Ungdomen skakas av och nya tider väntar. Världen står vidöppen, men hur långt och vartåt bär ens vingar? Normalt sett är ovissheten lika kittlande som svår. Men för årets avgångsklass är det inte särskilt kul att blicka framåt.

De nationella proven har avlysts. Det ställer frågor om giltigheten och tyngden i betygssättningen. På vilka grunder har någon förtjänat sitt betyg, när hela terminens läroplaner kastas omkull och undervisningen är provisorisk? Det kan få bäring på ens framtida möjligheter att konkurrera om utbildningsplatser och arbetstillfällen.

Kostnaden för bristfällig utbildning är stor. Nedstängningen av skolor i Norge uppskattas, lågt räknat, till 1,7 miljarder norska kronor per dag – men är förmodligen högre enligt forskarna bakom studien. Det beror främst på att personerna kan mindre och tingar en lägre lön i framtiden.

Därtill har högskoleprovet ställts in. De som förberett sig för högre studier får därför en väg till de högre lärosätena blockerad. Det är inte bra. Det finns ett tydligt positivt samband mellan högre utbildning och livsinkomst, enligt en ny rapport från Universitetskanslerämbetet. Och som sociologen Annica Brännlund visat även ett långsiktigt samband med psykiskt välmående och samhällsengagemang.

Utöver detta är svensk arbetsmarknad på väg mot sitt värsta år någonsin. Antalet varsel är högre än 90-tals- och finanskrisen. För studenterna är många vanliga sommarjobb avlysta. Och jobbskapande branscher för unga, som restaurang och handel, drar i alla bromsar. Att få in foten på arbetsmarknaden har den senaste månaden blivit mycket svårare. Runtomkring oss ser det inte bättre ut.

Enligt en ny analys av Europas arbetsmarknad kan vart fjärde jobb, 59 miljoner stycken, påverkas av den ekonomiska krisen efter corona. Kommande månader väntas arbetslösheten dubbleras.

Som den amerikanske politiske kommentatorn David Brooks noterat kan coronakrisen sätta stopp för ”säkerismen”, alltså att unga behandlas allt mer silkeslent och ska skyddas från världens svårigheter – något betygsinflation är ett exempel på. Att omfamna motgång och låta den berätta något om en själv och sin omgivning bygger självständiga individer.

Men i språnget till vuxenblivandet behöver de flesta en knuff på vägen och ett uppmuntrande avslut att ta avstamp i. Det är behjärtansvärt att se hur föräldrar, exempelvis i Jönköping, skapar grupper för att hitta alternativa sätt att fira den bedrift och milstolpe som studenten faktiskt är.

Det behövs fler initiativ att hitta småskaliga sätt att fira ungdomens stora dag. För studenten är just en lovsång till ungdomen och världens möjligheter att gå sin egen väg.