Domen var något förvånande. Juristen och rättskolumnisten Mårten Schultz kommenterade beslutet från Högsta Domstolen (HD) med ett ”Oj!”.

Det är nämligen inte helt intuitivt varför en person som via nätet säljer den starka opioiden fentanyl kan anses ha vållat en annans död av överdos. Att sälja en drog innebär teoretiskt inte att det orsakar överdosering. Det är trots allt en individ som väljer att konsumera en drog.

Men HD:s prejudicerande dom som kom på fredagen (3/4) visar på en bredare tolkning av ansvar. Den som säljer väldigt farliga substanser – fentanyl är 50 gånger kraftigare än heroin – bör också anses delvis införstådd med dess effekter och risker.

HD går därför på kärnfrågan: Hur ska en droganvändare förstå, än mindre bedöma, vad en rimlig dosering av en så potent substans är? Det är omöjligt. Att sälja fentanyl blir, enligt HD, ett risktagande med andras liv utan verklig konsekvens för en själv. Det slår man nu ner på.

Domen motiveras med att köparna i praktiken saknat möjlighet ”att överblicka och hantera riskerna med att använda substanserna.” HD jämför exempelvis med matförgiftning. Den som av misstag förgiftar en maträtt som den andre frivilligt äter av och sedan avlider kan anses ha vållat den andres död.

Att sälja starka droger till personer via nätet har uppfattats som laglöst land. Var gång en viss kemisk blandning narkotikaklassas ändras en ingrediens och så kan i princip samma substans fortsätta säljas. Regeringen har uttryckt frustration att lagen ständigt ligger efter langarna.

Därtill har många, framförallt unga personer med en historia av missbruk, dött. En Mullsjöbo förlorade sommaren 2016 livet på grund av den försäljning som den i HD dömde bedrev. Och i Jönköping avled en person hösten 2017 i en våg av fentanylrelaterade dödsfall.

Känslan av uppgivenhet och förtvivlan bland de anhöriga har varit stor. Varför kan ingen hållas ansvarig? Det är en befogad fråga.

HD:s resonemang överbryggar klyftan mellan verkligheten och allmänhetens rättskänsla. Det är bra. Som ledarsidan tidigare uttryckt är det ett viktigt led i polisens arbete mot denna snabbrörliga och dödliga del av drogmarknaden.

Domen kan komma att förändra en hel del. Men Sverige har fortsatt en illa fungerande drogpolitik. Artificiella krav på drogfrihet gör att människor som kan hjälpas hamnar utanför behandlingsprogrammen – som i sin tur skapar läckage.

Enligt uppskattningar från 2015 för Sverige och Finland ger eller säljer ungefär var fjärde respektive femte person i behandling bort sina läkemedel till någon utanför. Samtidigt ökar dödsfallen i Sverige främst på grund av receptförskrivna läkemedel, medan dödsfall av heroin, amfetamin och kokain i princip står stilla. Och oavsett vilken mätmetod som används fortsätter den drogrelaterade dödligheten i Sverige att öka.

Regeringen har visat sig oförstående inför den humanistiska och medicinska kritik som riktats mot dess drogpolitiska prioriteringar. Och politiken i bred bemärkelse har misslyckats att rädda många liv. HD:s dom kan öppna upp samtalet om hur individen och samhället ska förhålla sig till förändrad droganvändning.