– Vi har mer eller mindre förlorat tron på att Värnamo sjukhus ska finnas kvar som en arbetsplats, förklarade hon i talarstolen.

– Bildandet av en länsklinik för kirurgi slog sönder tre välfungerande kliniker och ledde till att vi fick en ganska dålig klinik.

– Nu har jag pratat bara om kirurgen men det här gäller givetvis alla kliniker man centraliserar - och man ska vara medveten om att på ett sjukhus hänger alla kliniker ihop. Det är som en enda stor kropp. Man kan inte ta bort lungorna för då fungerar inte kroppen längre.

Höglandssjukhuset har liksom Värnamo sjukhus påverkats i negativ riktning av den centralisering av akutsjukvården som regionen påbörjade 2014.

Sjukhusen har förlorat ovärderlig spetskompetens och tvingats att i ökad utsträckning förlita sig på inhyrd personal för att klara verksamheten.

– Men jag tror inte att loppet är kört. Vi har fortfarande tid på oss att vända den här skutan bara vi är beredda att säga att det här blev inte riktigt bra, sa Höglund.

Magnus Bodenäs, BA-politiker från Eksjö, hade fastnat för en punkt i delårsrapporten, där det framkom att antalet vårdnära administratör minskat med sju stycken jämfört med 2018, medan antalet övriga administratörer ökat med 48 stycken.

Lite märkligt kan tyckas mot bakgrund av att det på mer än en vårdenhet i regionen finns ett behov av fler läkarsekreterare, då journalskrivningen inte hinns med.

– Min uppfattning är att en organisation med ansträngd ekonomi principiellt måste prioritera kärnverksamheten, i det här fallet klinisk sjukvård snarare än olika kringuppdrag, sa Bodenäs.