I augusti drar den årliga kräftsäsongen igång och med det kommer kräftskivor. Vissa väljer även att lyxa till festen med egenfiskade kräftor, men med det kommer regler. Vi hjälper dig att hitta rätt och undvika ett besök av polisen.
Inbäddat innehåll
I augusti och en bit in i september är det kräftsäsong och många vill fiska sina egna kräftor. Då kan det vara bra att ha koll på vilka regler som gäller.
För att få fiska kräftor måste man generellt sett vara yrkesfiskare eller fiskerättsinnehavare med eget vatten. Men det finns undantag från detta. I vissa sjöar och vattendrag kan man till exempel som privatperson och fritidsfiskare köpa fiskekort för att fiska kräfta. Naturligtvis måste du följa fiskereglerna som gäller vid den aktuella sjön precis som vid annat fiske, reglerna går att hitta hos Länsstyrelsen. Följs inte detta kan man bli skyldig till tjuvfiske och kan få betala dagsböter.
Annons
Annons
Vättern är den enda sjön i Sverige där det är tillåtet för allmänheten att fiska kräftor på allmänt vatten utan särskilt tillstånd. Men fisket får bara ske under helgerna mellan den 10 augusti till och med den 9 september. Fisket är tillåtet fredag klockan 17.00 till söndag klockan 17.00. Övrig tid är kräftfisket reserverat till licenserade fiskare, skriver Jordbruksverket på sin hemsida.
LÄS MER: Dom kallar oss tjuvfiskare – vem äger rätten till Vättern?
När man fiskar kräfta måste man ha särskilda burar. Buren måste ha minst två så kallade flyktöppning som är runda och minst 28 millimeter i diameter. Mer om regler kring vad som krävs för godkända burar och hur de placeras ut finns på till exempel Jordbruksverkets hemsida.
Man får inte ta upp kräftor som är mindre än tio centimeter då det anses bra för beståndet att låta dessa vara kvar. I och med kravet på flyktöppningar minskar risken att ens behöva ta upp dessa kräftor ur vattnet.

Signalkräftan är ofta brunare i skalet och har en vit vårta på klon.

Flodkräftan har ett knottrigt skal och ofta en röd fläck på klon.
Annons
I svenska vatten finns två olika sorter insjökräftor, den inhemska flodkräftan och den inplanterade signalkräftan. I dag räknas flodkräftan som en hotad art och under 60-talet planterades signalkräftan för att rädda det svenska kräftbeståndet. Det man då inte visste var att den nordamerikanska kräftan var bärare av kräftpesten, en sjukdom som de själva var immuna mot men som drabbade flodkräftan hårt, skriver Havs- och vattenmyndigheten.
Annons
De senaste hundra åren har det svenska beståndet av flodkräftan minskat med 97 procent i svenska vatten och i dag räknas den som rödlistad. Ska du ut och fiska kräftor måste du alltså undersöka att det är just signalkräftan som befinner sig i ditt valda vattendrag.
Skillnaden mellan de två arterna är små men det går att framförallt känna skillnaderna. Flodkräftan har små taggar mellan huvudet och ryggskölden, något som signalkräftan saknar. Klorna är mörka och ofta enfärgade, det kan även förekomma en signalröd vårta på klon hos flodkräftan. Signalkräftans klor är istället ljusare på undersidan med en vit vårta, kroppen har också en tydlig brun färgton. Flodkräftan är istället ofta svartaktig, enligt Havs- och vattenmyndigheten.