Om våra medlemmar ska orka arbeta ett helt yrkesliv är arbetstidsfrågan central. Villkor som ger möjlighet till återhämtning inom ramen av anställning är nödvändig. Det skriver Vårdförbundets ordförande angående bristen på biomedicinska analytiker, sjuksköterskor och barnmorskor. Foto: JESSICA GOW/TT

Så kan kompetensbristen i sjukvården lösas

Vårdförbundet har lösningar på kompetensbristen. Fler specialistsjuksköterskor, rätt lön och mer vila och återhämtning är en början.

Vi som valt att arbeta i vården gör det utifrån en vilja att hjälpa andra människor. Men många av oss har i dagens hårt pressade läge inte möjlighet att göra vårt jobb i enlighet med vår yrkesetik. Forskning visar att personcentrerad vård är ett mycket bra sätt att tillvarata våra gemensamma resurser och nå en god vård av hög kvalitet. Vi vet att personcentrerad vård kan ge fantastiska resultat för både patienter, närstående, personal och ekonomi.

Det råder som bekant stor brist på sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor – men framför allt brist på goda villkor. Om våra medlemmar ska orka arbeta ett helt yrkesliv är arbetstidsfrågan central! Villkor som ger möjlighet till återhämtning inom ramen av anställning är nödvändig.

Vårdens yrkesgrupper måste värderas rätt. Här har vårt samhälle problem vilket Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, pekar på i sin debattartikel (DN Debatt 1/10). Han beskriver det orimliga i att vi i ”världens mest jämställda land” har dessa ”skamlöst låga lönerna inom de delar av den offentliga sektorn där många kvinnor arbetar”. Andreas Berg, docent i nationalekonomi och välfärdsforskare vid Lunds universitet, skriver i Dagens Samhälle 14/12 att på en fungerande arbetsplats korrigeras personalbrist genom att lönerna stiger vilket inte sker inom välfärdsyrken på grund av att löneökningarna hålls tillbaka av att industrin traditionellt sett ska vara löneledande i Sverige. En rimlig löneutveckling och lönespridning krävs för en acceptabel livslön som därmed genererar en rimlig pension vilket är en förutsättning för att rekrytera och behålla personal.

Den sammanpressade lönestrukturen gör att det knappt lönar sig att specialistutbilda sig. Andelen specialistutbildade sjuksköterskor har sjunkit från 65 procent till 45 procent de senaste 20 åren – samtidigt som vården blir alltmer specialiserad. Genom att införa AST (Akademisk specialisttjänstgöring), specialistutbildning inom ramen av anställningen med bibehållen lön, är det möjligt att vända trenden. Den tekniska utvecklingen är svindlande i vården i dag. Det har revolutionerat både laboratorieverksamheterna och röntgenverksamheterna, trots detta finns det ingen reglerad specialistutbildning, varken för biomedicinska analytiker eller röntgensjuksköterskor. Detta är ett måste för att säkerställa både vårdens kvalité och patientsäkerheten.

Vi vill förbättra! Vi tar gärna ansvar för att utveckla och göra vården säkrare. Men vi saknar i många fall stöd från de som styr över vården, även politiker och tjänstemän på alla nivåer behöver utveckla nya sätt att leda, styra och samordna. Ledorden för framtidens vård måste vara samarbete och helhetssyn.

IRÉNE SJÖVALL SANNED

vice avdelningsordförande

Vårdförbundet Jönköping

Regler för kommentarer